23948sdkhjf

Membran ska lyfta avloppsreningen

Smala sugrör med en yta motsvarande 260 fotbollsplaner ska fördubbla kapaciteten i Henriksdalsverket.

Nacka. Reningsverket i Henriksdal tar emot 288 000 kubikmeter avloppsvatten per dygn, anläggningen är en av de största i Europa men förslår ändå inte när huvudstaden och dess grannkommuner växer så det knakar.

Ett led i det som kallas Stockholms framtida avloppsrening är därför att  bygga ut och modernisera Henriksdalsverket, ett arbete som redan är påbörjat och som beräknas vara helt klart 2029.

Målet är att fördubbla kapaciteten genom att förbättra både den biologiska reningen, slamhanteringen och grovreningen.

Ny teknik ska ge den biologiska reningen ett jättelyft. De 14 eftersedimenteringsbassängerna ska byggas om och förses med 1 008 membrankassetter – med membran vars sammanlagda yta motsvarar 260 fotbollsplaner.

–  Henriksdalsverket blir därmed det största i världen med den här tekniken, säger Fredrik Åkesson, regionchef Norden på Suez WTZ, som levererar membranen.

Avloppsvattnet ska filtreras genom membranen, som består av långa spagettiliknande trådar med mycket små porer – diametern är 0,00004 millimeter och allt som är större än så ska filtreras bort.

Den effektiva partikelreningen ska också göra det möjligt att använda mer så kallat aktivt slam i det föregående biologiska reningssteget.

– Vi kan använda en högre halt av bakterier, reningen blir därför effektivare – på samma reningsvolym kan vi ta in dubbelt så mycket avloppsvatten utan att behöva bygga nytt, säger Sofia Andersson, utvecklingsingenjör vid Henriksdals reningsverk..

I det aktiva slammet finns bakterier och mikroorganismer som ska bryta ner det organiska materialet och omvandla kväve till kvävgas.

Membranen ska förenkla processtegen,  de ska bilda en fysisk barriär och usläppen av partiklar till Östersjön ska därmed minska radikalt förklarar Stockholm Vatten och Avfall. Även övergödningen uppges minska eftersom tillförseln av näringsämnen som kväve och fosfor ska bli mindre, systemet ska även förhindra att mikroplaster tar sig ut i havet.

–  Det ska vara en absolut barriär – noll partiklar ska komma ut i Saltsjön, säger Sofia Andersson.

I dag avslutas reningsprocessen med att vattnet silas genom en sandbädd. Det steget ska skrotas när membranen finns på plats – det ska helt enkelt inte finnas några partiklar att filtrera bort.

Sandfiltret kommer dock att fungera som ett slags back up, vid kraftiga regn när systemet är överbelastat behövs sandreningen.

För att kunna bygga om biolinjen måste en helt ny nivå sprängas ut i berget, nya tekniktunnlar och bergrum ovanför det befintliga reningsverket ska rymma nya installationer. Läs mer om de avancerade sprängningar som krävs för detta här.

Ombyggnaden av de två första eftersedimenteringsbassängerna har påbörjats, de övriga bassängerna blir hårt belastade under byggtiden och tanken är därför att bygga om några i taget och sedan ta in dem i produktionen direkt.

2020 ska den första membranförsedda bassängen vara i drift.

Jätteprojektet har många delar och mer läsning finns - se länkar nedan!

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.094