23948sdkhjf

Kommuner och företag bidrar till vägarna

Tre av projekten i närtidssatsningen medfinansieras på olika sätt. Broavgifter ska dra in miljarder till satsningarna i Sundsvall och Motala, och i Umeå lånar Volvo Lastvagnar ut 100 miljoner för att få bra vägar att köra på.

I den närtidssatsning på infrastruktur som regeringen presenterade den 12 september finns tre projekt där de berörda kommunerna på olika sätt bidrar till finansieringen. - Alla projekt har tillkommit på lokalt initiativ där kommunerna är med och finansierar och i vissa fall att man har möjlighet att ta ut en vägavgift, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson. Hon ser projekten som en bra modell för framtiden. - Vi satsar på att gå vidare med nya samarbetsformer, och få medfinansiering till viktiga projekt. I Motala handlar det om riksväg 50 förbi stan, en satsning på 1,7 miljarder kronor. Motala kommun kommer att stå för 100 miljoner kronor och Mjölby kommun för 30 miljoner kronor. Den planerade broavgiften beräknas inbringa 1,4-1,5 miljarder kronor under 25 år och resterande pengar ska staten stå för. - Vi löser en 66-årig frustration i Motala där de har väntat länge på att få bort den tunga trafiken från centrum, säger Åsa Torstensson. Även i Sundsvall är det ett gammalt problem som ska lösas. - Där har de väntat i 35 år på att få bort trafiken ur stan, säger Åsa Torstensson. Sundsvallsprojektet beräknas kosta 4 miljarder kronor. Kommunen står för 250 miljoner och broavgiften under 25 år beräknas dra in 2,4 miljarder kronor. Resten ska staten stå för och även om man i närtidssatsningen anger att man bara lägger 200 miljoner kronor på E4 i Sundsvall betyder det inte att det kommer att fattas pengar längre fram. - När bygget är igång kommer vi att fortsätta ha med det i åtgärdsplanerna efter 2010, säger Åsa Torstensson. I Umeå är det också ett lokalt mycket efterlängtat projekt som dras igång, Volvo Lastvagnar har en hyttfabrik i Umeå och de 100 000 hytter som tillverkas varje år måste transporteras till Göteborgs hamn. Företaget är därför mycket beroende av en fungerande infrastruktur. Samtidigt är centrala staden tyngd av den tunga trafik som belastar E4, som går rakt igenom centrum. - Det är en intressant samverkan i Umeå, där Volvo är beroende av en effektiv infrastruktur och en lösning för E4/E12, samtidigt som Umeå är tungt belastad med dålig luft i centrum, säger Åsa Torstensson. Regeringen satsar därför på en kringled i Umeå, en lösning som kostar knappt 1,8 miljarder kronor och där kommunen pungar ut med 250 miljoner kronor. Hur ser då Volvo Lastvagnars bidrag ut? Enligt Åsa Torstensson har staten ett samarbete med Umeå kommun, som i sin tur har ett samarbete med Volvo, men det handlar inte om reda pengar uppger hon. - Vi ser över lagstiftningen för att kunna ta emot riktiga pengar från näringslivet rakt in i infrastrukturprojekten, vi vill till exempel att företagen ska kunna göra avdrag för detta, säger Åsa Torstensson. Enligt Västerbottens Kuriren, VK, handlar det i stället om att Volvo lånar ut 100 miljoner kronor till projektet. Hon poängterar att hon är öppen för olika former av samarbete. - Volvo behöver smidiga transporter till kombiterminalerna och till Göteborg och Umeå vill bli ett logistiskt nav, en kringfart blir effektiv för Volvo och ger en bra miljö för umeborna, säger Åsa Torstensson.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.112